I onsdags var jag på möte med ett gäng ungdomar i kommunhuset, för att diskutera kommande Ungdomsting i Sollefteå den 25 mars samt den utredning om Allaktivitetshus som Ungdomsenheten har i uppdrag att redovisa till kommunfullmäktige innan årskiftet 2010/2011. Vi var ungefär 10 stycken närvarande med Tony Vieira som ungdomssamordnare samt Ove Hillbom som fritidskonsulent.
Idéerna för hur Ungdomstinget ska läggas upp och fungera i år var riktigt intressanta att ta del av, särskilt tankarna med temainriktning. Men efter onsdagens möte känner jag ändå att den nya Ungdomsdelegationen, som ska genomföra Ungdomstinget, inte riktigt har kommit igång. Det är fortfarande vi äldre som är kvar i allt för stor utsträckning och dominerar samtalen.
Vi måste nu intensivt börja aktivera de yngre i större utsträckning och det tror jag bara att vi kan göra genom att ta oss mer tid för att skapa förutsättningarna för en bättre gruppsammanhållning. Då tänker jag främst på att återuppta de aktiviteter som UD tidigare haft i samma syfte. Studiebesöket på fritidsgårdarna i Göteborg var väldigt populärt, men två dagar på Camp Change i Ramsele har nog varit det mest lärorika och det som hittills visat sig vara bästa ”Läkerolen” (makes people talk). Att värva sådana utflykter med demokratiutbildning och beslutsfattande i frågor för UD, tror jag är en bra blandning av nytta och nöje.
Alla pratar om att det är så viktigt för Ungdomsdelegationen att ha representation av gruppen 19-26 (eller om det är 25?), men jag vet inte riktigt om jag tycker det är så viktigt. Inte i just den här konstellationen. Jag är rädd för att de yngre som kommer från årskurs 7, 8 och 9 kommer vara blyga och hålla inne med sin kreativitet till förmån för våra de äldre som kommer fortsätta hålla ton. De äldre i sammanhanget har inte några problem att prata. Vi har varit med länge, vi har självförtroende och vi har fortfarande massvis med idéer.
Men när ska dom som går i 7:an, 8:an och 9:an få komma till tals? Jag tycker att när man lämnar gymnasieskolan är det dags att även lämna Ungdomsdelegationen. Det finns massvis av andra sätt att engagera sig ifall man ändå vill fortsätta göra det i Sollefteå. Så väl icke partipolitiskt som direktansluten till ett partipolitiskt ungdomsförbund eller parti.
Vi äldre måste våga släppa taget till de yngre och lita på att de kommer fortsätta förvalta våra frågor på ett bra sätt.
Precis som politikerna släppte taget till oss när dom skapade Ungdomsdelegationen.
Comments