Partiledardebatten
Idag hölls det under förmiddagen en partiledardebatt i riksdagen. Jag anslöt till att se den vid 10:30 via webb-tv.
Personligen tycker jag debatten var lite halvdan. Skillnaderna mellan blocken framgick tydligt och debatten blev mer en ”du har sagt si och nu säger du så”-diskussion.
Lite lustigt var det när Maud Olofsson (c) sa till miljöpartiets Peter Eriksson: ”att ni skulle släppa så många viktiga frågor bara för att ni nu blivit en i gänget.” Ja, sen rabblade hon upp bland annat friskolan.
Men visst är det lustigt att Maud Olofsson från Centerpartiet säger att det ”oroande” att Miljöpartiet släppt så viktiga frågor när hela Centerpartiet gett upp sin värdegrund för allianssamarbetet. Kärnkraftsfrågan var nog för många partimedlemmar i C droppen som rann över bägaren. Hon är verkligen speciell Maud. Kan inte ha tänkt mycket innan hon hoppade på Peter Eriksson om det…
Sen var det Jan Björklund (Fp) som starkt ställde sig i en replik och förespråkade kärnkraften som främsta energikälla. Han förde på tal att ca 50% av dagens energi kommer från just kärnkraften och knappt 1% från vindkraften. Hela repliken kändes som ett tal för utökad kärnkraft istället för fokuseringen på att utveckla alternativa energikällor som ska kunna ge motsvarande kraft. Även om det inte sker fram till 2015 så måste det tas krafttag idag och vara en vision. Medan vi fortfarande äger Vattenfall borde vi kunna ge direktiv om deras roll i arbetet. Vi kan inte som Björklund bara konstatera dagens faktum, att vi är beroende av kärnkraften, vi måste våga ha en vision och arbeta för utveckling och bättre alternativ. Nej, jag tyckte inte om Björklunds inlägg. Kändes som ett försvarstal och önskan av mer kärnkraft.
Mona Sahlin (S) gick tydligt ut mot Göran Hägglund (Kd) och förkastade privatiseringen av Apoteket. En klar sak, som medier rapporterat om och många andra tog upp, är att de receptfria läkemedlen inför privatiseringarna gått upp i pris med så mycket som 30%. Det är en helt orimlig prisökning som inte kan anses skälig när priserna var så mycket lägre när det endast såldes i statliga Apoteket. Nu ser läkemedelsföretagen och detaljhandeln möjligheten att öka vinsterna och regeringen med Göran Hägglund (Kd) i fronten hyllar det hela. Jag tycker det är skrämmande. Hur kan läkemedelsföretagen, detaljhandeln och alliansregeringen se det så glädjande att tjäna så mycket pengar på folk som är sjuka? Folk som behöver läkemedel ska man ytterligare mjölka på så mycket pengar som det bara är möjligt. Är man samtidigt sjukskriven så har man heller inte så mycket.
Jag tycker det är beklämmande. I synnerhet vilken människosyn dessa allianspolitiker måste ha, när man hyllar en reform som gör det tyngre för de som redan har det dåligt.
Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0-flödet. Både kommentering och pingning är inaktiverat.


Din bild ”Vi vill skapa fler jobb / Sverige är et bra land” är bland det mest upprörande (politiskt) jag sett.
År 2008 gav Fredrik Reinfeldt en föreläsning på LSE i London. Där uttryckte han optimism inför framtiden, men även oro över den differens som finns mellan hur Sverige ses utomlands och hur det är att bo i Sverige. Han sa t.ex.: Sverige ses ofta som ett föregångsland. Efter att ha gått i skolan i Sverige kände jag att det inte var sant. Därför valde jag att ägna mig åt politiken.
Jag känner exakt samma sak. Är man uppvuxen i Stockholm, Göteborg eller Malmö, så finns det valfrihet i Sverige. Annars inte. Skolpengen på 90-talet gjorde att jag kunde gå på internatskola på gymnasiet. Inte Socialdemokraternas likriktning! Jag är annorlunda (vad det nu ska betyda – i mitt fall: med rötter både på landet och i stan). Jag vill inte likriktas!
Sverige är INTE ett bra land. Där är Fredrik och jag överens.